Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua (VFSN)För en rättvisare värld

Inflytande- på vems villkor?

VFSN:s lokalanställde Erich Chavarria har besökt den karibiska kusten för att närmare titta på hur regeringens planerade råd för inflytande förhåller sig till de traditionella organisationsformer som invånarna på Atlantkusten organiserar sina samhällen. Risken finns att regeringens plan kan gå stick i stäv med syftet att öka inflytandet på Atlantkusten och i stället kväsa inflytandet hos de traditionella strukturerna.

För 102 år sedan reste de äldste från Puerto Cabezas indianstammar längs kusten ner till Bluefields på typiska segelbåtar. Syftet var att skriva in den verkliga titeln på deras gemensamma mark. Beslutet togs genom traditionella former för beslutsfattande, där ett råd bestående av de äldsta är dem som har störst auktoritet i indiansamhällena. Än idag präglas indiansamhällena av sin traditionella organisationsstruktur som gått i arv och utvecklats inom olika byar.

Regeringens plan – råd för inflytande

Genom lag 290 skapade regeringen ”råden för folkligt inflytande”, där, enligt president Daniel Ortega, alla invånare kommer att delta oavsett politisk färg och de kommer att vara integrerade genom 16 valda personer som koordinerar olika uppgifter såsom hälsovård, utbildning, infrastruktur, miljö, transport till programkoordinator. Det blir så att säga ett regeringskabinett i miniatyr. Dessa råd kommer att formas i varje by eller stadsdel, på kommunal, regional och nationell nivå, där den sistnämnda kommer att utgöra presidium för presidenten. Regeringens syfte med råden är att gemene man ska få större inflytande och mer att säga till om.

Alla är dock inte överens om att det är det egentliga syftet. Råden har ifrågasatts av de övriga politiska partierna oavsett partifärg eftersom de anser att Daniel Ortega, genom dessa råd, försöker få kontroll över allt politiskt inflytande så som skedde i och med kommittéerna för sandinistiskt försvar under 1980-talet. Samtliga parlamentsledamöter, förutom FSLN:s ledamöter, driver därför en upphävning av lagen. Denna artikel kommer dock inte ägnas åt att analysera denna politiska kontext, utan snarare belysa den karibiska kustens egenart och dess historiska organisationsformer.

   

Ett ovanifrån perspektiv

Troligtvis har de planerade råden fått sitt namn från de traditionella indianska organisationsformerna, eftersom rådens struktur liknar tidigare former för samhällsstyre som de nicaraguanska indianerna utformat. Likheten innebär inte per definition att indianerna och den afrokaribiska befolkningen på atlantkusten kommer att organisera sig i dessa folkliga råd för inflytande, eftersom de grupper som redan är organiserade i sina byar kanske inte finner det motiverande att delta i en ny påverkansgrupp införd av den nationella regeringen.

Det är mycket vanligt att politiker vill implementera former eller metoder som är, eller har varit, typiska för en viss region på den karibiska kusten. Att en organisationsform finns och används på ett ställe behöver dock inte betyda att det är något som gäller för hela den karibiska kusten. Jag inbillar mig att de som formulerar lagen egentligen inte känner till verkligheten i den region där lagen skall tillämpas eller så låtsas de som om de inte känner till den. Historien har lärt oss att en form inte går att applicera på samma sätt överallt, eftersom konsekvensen blir att den helt enkelt misslyckas.

Fungerande organisationsstruktur finns

De indianska samhällena på den karibiska kusten har sin egen organisationsform, som är en del av deras egen kultur och som manifesteras genom att varje by utser sina auktoriteter. Dessa tar form som domare, eller Wista, som har i uppgift att skipa rättvisa i mindre tvister som uppstår i samhället. Konkursförvaltaren vars uppgift är att administrera den gemensamma marken och naturresurserna. Samt äldrerådet som är byns rådgivare och församlingen som fattar beslut om viktiga saker i byn. I många indiansamhällen krockar deras egen samhällsorganisering med de politiska och administrativa organisationsformer som kommunen använder sig av. Resultatet blir att flera olika organ, officiellt och inofficiellt, verkar på samma plan.

 

Vissa medlemmar i det civila samhället hävdar att de inte tror att de nya strukturerna för inflytande, som regeringen stiftar kommer att realiseras på den karibiska kusten eftersom det inte skulle ge något resultat. Där finns ju redan fungerande råd. När jag pratade med en aktivist för FSLN som även var medlem i det regionala rådet tog han upp att det som man kommer att göra är att värdera och ge respons till de organisationsformer som de indianska samhällena och de afrokaribiska grupperna använder sig av. Trots det fick jag en känsla av att det innebär att man kommer att fortskrida med planen på att införa de nationella folkliga råden för inflytande.

Bakslag för demokratin?

Lagen om autonomi för den karibiska kusten, Nicaraguas konstitution och själva lagen för territoriell gränsdragning för indianernas gemensamägda mark, erkänner deras former för organisering och deltagande i de karibiska samhällena. Ett införande av en annan organisationsform skulle i värsta fall underminera autonomin eller så skulle den helt enkelt ignoreras.

 

Den 14 september är det tänkt att den nationella regeringen ska offentliggöra "råden för folkligt inflytande” över hela landet. Frågan är vad regeringen kommer att offentliggöra vad gäller rådens utformning på den karibiska kusten. Oavsett vad regeringen beslutar sig för kommer dock de uråldriga organisationsformerna i indiansamhällena bestå.

Erich Chavarria

Översatt och bearbetad av Caroline Johansson

 

 


Vänskapsförbundet Sverige–Nicaragua | info@vfsn.se | Tegelviksgatan 40 A | 116 41  STOCKHOLM | Telefon: 08-642 08 81 | Org.nr.: 802010-1237| Stöd oss! | Om webbplatsen | PG: 87 06 91-3

» Sök
» Kontakta oss
» Interninformation