Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua (VFSN)För en rättvisare värld

Nicaragua – ett land som behöver skydda sin natur

Miljöfrågorna är ett mycket eftersatt område i det Nicaraguanska samhället. Det krävs stora in­satser från de styrande politikerna för att öka medvetenheten bland all­män­heten. Stora delar av befolkningen har inte ”råd” att ta miljöhänsyn i det dagliga livet. Man använder de råvaror som är närmast tillgängliga och billigast. Ofta blir det smutsigt vatten, giftig fisk och närmaste träd i stället för gas som kostar pengar.

Det centralamerikanska lan­det Nica­ragua kan stoltsera med mån­ga sjöar, vulkaner och en stor­sla­gen natur. Men Ni­ca­ra­gua är ock­så ett land som hotas av natur­ka­ta­strofer såsom jord­bäv­ningar, or­ka­ner, översvämningar och vul­kan­utbrott. Landet har ofta drab­bats av orkaner. En av de största natur­ka­ta­stro­fer­na var or­ka­nen Mitch som öde­la­de stora om­råden år 1998. Pro­duk­tionen och infrastrukturen för­stör­des. När­mare 900 000 män­nis­kors liv slogs i spillror och fler än 3 000 per­soner miste livet. De flesta bodde nära vul­ka­nen Ca­si­tas slutt­ningar. I de orkan­drab­bade om­rådena har det tagit lång tid för befolkningen att återhämta sig från na­tur­ka­ta­stro­fen. I takt med att världs­ha­ven värms upp som ett resultat av den globala upp­värm­ningen finns det an­led­ning att tro att antalet tropiska orkaner som drab­bar Nicaragua kommer att öka.

Skogsskövlingen i Nicaragua utgör också ett miljöhot. Skogen avverkas i allt snabbare takt av skogsbolag och privata hushåll eftersom ved är billigast. Nicaragua har under lång tid haft problem med vat­ten­för­o­re­nin­gar. Vattnet är otjänligt på många plat­ser, men de fattiga är hänvisade till förorenat vat­ten från brunnar och vat­ten­drag. Många epi­de­mi­sjuk­domar och diarréer or­sa­kas av det smut­si­ga dricks­vatt­net. I huvudstaden Ma­na­gua an­vän­der be­folk­ningen som bor nära sjö­ar­na  sådant ­vatten för att tvätta sig och laga mat. Ofta slängs sopor i sjön, vilket på­ver­kar naturen och män­nis­kornas hälsa negativt. Managuasjön är mycket för­o­re­nad av de närliggande in­dust­ri­er­nas kemikalieutsläpp. De bo­en­de invid sjön får i sig dessa kemi­ka­lier via fisken de fångar och äter.

 

Subtropiskt klimat

Större delen av Nicaragua har ett subtropiskt klimat även om de norra delarna av landet är svalare. Det finns två årstider, torr- och regnperioden. I vissa regioner är nederbördsmängden mycket liten, vilket gör att grund­vat­ten­nivån undan för un­dan sjun­ker och att floderna inte har tillräckligt med vatten. På grund av skogs­sköv­lin­gen finns det mindre ve­ge­ta­tion och or­ga­nis­kt ma­te­ri­al som kan bin­da vatt­net. Därför blir det över­­sväm­­nin­gar und­er regn­pe­ri­o­den. I Ni­ca­ra­gua har kli­ma­tet suc­ces­sivt förändrats – de norra de­lar­na av Nicaragua har blivit torrare än de var på 1980-talet.

 

Vulkanen Masaya - en na­tio­nalpark

Cirka 20 ki­lo­me­ter från den Nicara­gu­ans­ka huvudstaden Ma­na­gua är Masaya-vulkanen be­lä­gen, en av de mån­ga vul­ka­ner­na som finns i Nicaragua. Den har haft flera ut­brott även på senare tid. Vul­ka­nen är ett uppskattat tu­rist­mål för såväl ut­län­ningar som ni­ca­ra­gu­a­ner. De na­tur­skö­na om­giv­ning­arna i om­rå­det kring vul­ka­nen är na­ti­o­nalpark allt­se­dan 1979.

 Många olika sub­tro­pis­ka växt­arter i vul­kan­om­rådet bidrar till en rik flora. Här kan man hitta Sacuanjoche, (Plumaria alba) som är Ni­ca­ra­guas na­tio­nal­blomma, och mån­ga säll­synta trädarter

Kaniner, coyote (en slags varg) och andra djur finns i ett stort antal i vul­kan­om­rådet.

 

Laguna de Apoyo - en pärla som behöver skyddas

Om man åker vidare mot Gra­na­da kommer man fram till Laguna de Apoyo, som är en av de vack­ras­te sjöarna i Ni­ca­ra­gua. Laguna de Apoyo är ett na­tur­re­ser­vat, men det är ännu mycket som måste göras för att bevara och skydda om­rå­det. I sjön finns det fyra ut­rot­nings­hotade fisk­ar­ter. I strand­skogen finns många fjä­rils­arter, träd, kräldjur och dägg­djur som har minskat drastiskt i antal och är nu utrotningshotade. Naturreservatet Laguna de Apoyo går en osäker framtid till mötes på grund av turist- och jord­bruks­företagen.

Utlänningar och rika ni­ca­ra­gu­a­ner köper avstyckad mark kring sjön, som suc­ces­sivt ex­plo­a­teras. Det finns dock or­ga­ni­sa­tioner som arbetar för att förhindra miljöförstöring och ex­ploa­tering av naturreservatet. Det är viktigt för mil­jö­ak­ti­vis­ter­na att spri­da information om hur man skyd­dar sjön från att för­stö­ras ytter­ligare. Vattennivån har sjunkit cirka sex meter de senaste åren. Ty­värr ser man liknande ten­den­ser även i andra naturreservat där mar­ken exploateras och där tor­kan har slagit rot.

Klimatförändringar

Stora klimatförändringar har med­fört försämrade livsvillkor för både människor och djur i Ni­ca­ra­gua. Exempelvis Ma­ta­gal­pa- och Ji­no­tega-­regionen har blivit var­ma­re och fått kortare regn­pe­ri­o­der, flodfårorna torkar ut under torr­perioden.Vattenbristen är alar­merande i många regioner, särskilt i Ma­ta­gal­pa­-om­rådet. Det finns inte tillräckligt många vat­ten­källor i området där be­folk­nin­gen kan hämta vatten under torr­pe­rioden. Trots allt arbete som många organisationer lägger ned för att bevara natursköna platser, återstår mycket att göra då det gäller att skydda de ut­rot­nings­ho­tade växt- och djurarterna. Det behövs fler in­for­ma­ti­ons­kampanjer för att sprida kunskap om hur man skyddar landets natur. Många mil­jö­or­ga­ni­sa­ti­o­ner, t.ex. Movi­miento am­bi­en­ta­lis­ta, har ge­nom­fört kampanjer för miljön i många städer. Men fler rörelser borde sam­arbeta med NGO:s i kampen mot mil­jö­förstöring och ex­ploa­te­ring. Det är regeringens ansvar att ge mer resurser till mi­ljö­för­bätt­­rande åtgärder. Movimiento am­bi­en­talista och andra or­ga­ni­sa­tio­ner kämpar för att Ni­ca­ra­gu­as na­tur skall räddas och dis­kus­si­o­ner har förts med Mil­jö­mi­nis­teriet (MARENA) om mil­jö­po­li­cyn. Nya lagar har stiftats i syfte att skydda miljön i Ni­ca­ra­gua där för­o­re­ning­ar, avgaser och na­tur­ka­ta­stro­fer hör till det dag­liga livet för lan­dets be­folk­ning.

  Foto 1. Vulkanen El Casita och spåren av översvämningarna efter orkanen Mitch. Foto: Sofía Sánchez
Foto 2. Ramón Córdova, vedförsäljare i Palacagüina. Skövlingen av skog är ett stort problem i vissa delar av Nicaragua. Foto: 
Sofía Sánchez

Sofía Sánchez

asofiasanchez@yahoo.se

 

 


Vänskapsförbundet Sverige–Nicaragua | info@vfsn.se | Tegelviksgatan 40 A | 116 41  STOCKHOLM | Telefon: 08-642 08 81 | Org.nr.: 802010-1237| Stöd oss! | Om webbplatsen | PG: 87 06 91-3

» Sök
» Kontakta oss
» Interninformation